Fredagen hade jag tagit flex, dels för att jag fick en tid hos vetten för att kolla upp det mina träningskamrater tyckte var en oren gång hos Bizzie.

Vetten hon klämde, kände, drog och vi fick springa där ute men hon kunde inte märka något konstigt alls.

Fanns ingen smärtpåverkan någonstans, så hon tyckte i nuläget inte det behövdes någon röntgen.

Då jag själv inte alls kunnat se ngn oren gång så valde jag att följa vettens råd, men jag tog och bokade en tid hos deras sjukgymnast så att hon kan känna igenom Bizzies muskler så det inte är ngn liten knuta eller så som kanske orsakar den lite orena gången.

Fredagsmiddag körde vi upp till syrran med en avstickare till Ullared  .

Traska runt där nån timme och fyllde kundvagnen, precis lagom med folk så ingen trängel överhuvudtaget och då kan man ju strosa på.

Efter det besöket så drog vi vidare till syrran och god middag väntade   och sen lite annat gott att trycka i sig i soffan framför dumburken.

Fredag blev till lördag och då var det dags att dra till skogs för att göra ytterligare ett försök i lägre  .

De har ju härliga marker där uppe och när vi ändå är där så...och inget löp hade startat så kan man ju passa på.

Upptaget var lungt och fint och sen drog fröken på. Brötigt som attan, markägaren hade tydligen bestämt sig för att börja avverka i skogen och det märktes  . Gällde att ha koll på var fötterna placerades samtidigt som man skulle hänga på i tempot och se så hon spårade.

Efter en liten skogsvägsövergång så stod hon minsann med en pinne i munnen. Yes, vi är rätt!

PLötsligt var det en del av skogen där vi , ja jag då...hoppade på grästuvor för att inte bli helt våt om kängorna, och snart en ny pinne att stoppa i fickan.

Vinkel och strax efter över ett dike,haha och sen skogsväg för att komma in i härlig mjuk skog. Nån pinne till hittades sen plötsligt tappade hon spåret  . Som hon slet det lilla livet, och jag kan ju säga att jag själv var lika lost, och visste varken från vilket håll vi kommit eller åt vilket håll vi kunde tänkas gå så vi yrade runt där ett bra tag och jag insåg ju att tiden den gick....

Efter ett bra tag så såg på henne att hon inte hade ngn koll alls på var spåret tagit vägen, så då beslutade jag mig för att ta mig mot vägen och bryta.

PÅ väg mot vägen så såg jag mina upptagssnitslar och valde då att gå lite till vänster istället och efter en liten bit så poff tog hon spåret och strax efter stod hon vid slutpinnen  .

Tidsmässigt så hade vi överskridit maxtiden med 2 minuter  , kändes surt med tanke på hur hon slitit i spåret.

5+ slut hade vi med oss hem så det hade ju gått....

När hon örlade runt i förvirringen så satte hon sig även och pinkade lite på två ställen... och mkt riktigt löpet kom senare på dagen....

Jaja det blev en skogstur istället med de bägge innan jag körde åter till syrran

På kvällen sen firades Tindra och även då god amt och dryck!

Hemfärd rätt tidigt på söndagen för Roger skulle med kunder på fotboll så jag fick hjälpa Natta att städa lite och då fick B något lite byggsök till livs  .

Annars var det en lugn söndagskväll. Ja Bizzie, jag och en klicker tog oss ut till gröningen för att få till positionen alltmer, krypet och framförgåendet.

Gick in efter en stund med ett stort leende  .

Ha det!